PGP (Pretty Good Privacy) är en programvara som krypterar data. Det används ofta och har blivit standard för kryptering av e-post och filer, vilket gör det till en viktig del av cybersäkerheten. Den här artikeln förklarar vad PGP Encryption är i detalj, dess syfte och dess verkliga tillämpningar, samt hur och när du bör använda det.
Vad är PGP-kryptering?
PGP tillhandahåller kryptografi och autentisering för data i vila – det vill säga, i stället för att vara ett säkert kommunikationsprotokoll krypterar det filer.
PGP-kryptering utvecklades först 1991 av Phil Zimmermann för att kryptera meddelanden mellan politiska aktivister. Därefter spreds den snabbt på nätet och blev de facto-standarden för kryptering av e-post. PGP följer OpenPGP-standarden (som baserades på PGP självt), som nu används av ett antal krypteringslösningar.
Hur PGP-kryptering fungerar
PGP-krypteringsprocessen är beroende av flera viktiga komponenter:
- Publika nycklar: Publika nycklar kan delas med andra och kan användas för att verifiera data och för att kryptera data så att den endast kan dekrypteras med motsvarande privata nyckel.
- Privata nycklar: Privata nycklar måste hållas hemliga av sin ägare, eftersom de kan användas för att dekryptera data som signerats med den offentliga nyckeln.
- Digitala signaturer: Privata nycklar kan även användas för att skapa digitala signaturer som kan verifieras med hjälp av motsvarande offentliga nyckel för att säkerställa äktheten (att den kommer från ägaren av den privata nyckeln) och integriteten (att data inte har påverkats) för data.
- Krypteringsalgoritmer: PGP använder både symmetriska och asymmetriska krypteringsalgoritmer för att säkra data.
PGP-krypteringsprocessen fungerar på följande sätt:
- Avsändaren krypterar data med hjälp av en slumpmässigt genererad sessionsnyckel och en symmetrisk krypteringsalgoritm, t.ex. AES.
- Sessionsnyckeln krypteras med hjälp av mottagarens publika nyckel och en asymmetrisk krypteringsalgoritm, t.ex. RSA. Endast mottagarens privata nyckel kan dekryptera uppgifterna.
- De krypterade uppgifterna och den krypterade sessionsnyckeln är förpackade och klara att skickas till mottagaren.
PGP:s dekrypteringsprocess fungerar på följande sätt:
- Mottagarens privata nyckel används för att dekryptera sessionsnyckeln från den PGP-krypterade filen.
- Data dekrypteras sedan med hjälp av sessionsnyckeln, varvid originaldata återkommer.
PGP:s digitala signeringsprocess är en valfri process som verifierar integriteten och äktheten hos data och fungerar på följande sätt:
- Avsändaren skapar en hash av uppgifterna.
- En digital signatur skapas genom att hashen krypteras med avsändarens privata nyckel.
- Signaturen bifogas till de krypterade uppgifterna.
Signaturen kan sedan verifieras när data dekrypteras:
- Avsändarens publika nyckel används för att dekryptera den digitala signaturen.
- Hashen för de dekrypterade uppgifterna skapas.
- Om hasharna matchar varandra bekräftas meddelandets integritet och äkthet.
Användningar och exempel på PGP-kryptering i praktiken
Exempel på PGP-kryptering i användning kan ses i ett antal utbredda användningsfall, inklusive:
- Kryptering av e-post: PGP är de-facto-standarden för e-postkryptering (förhindrar att någon kan fånga upp och läsa dina e-postmeddelanden utan dekrypteringsnyckeln) och kan användas i populära e-postklienter och leverantörer som Outlook och Gmail.
- Kryptering av data: Filer som lagras på din dator, USB-minnen, CD-skivor eller andra lagringsmedier kan krypteras med PGP, så att de kan skickas säkert (antingen via e-post eller till och med post). Ett populärt plattformsoberoende verktyg för detta är GnuPG.
- Undertecknande av dokument: Ett dokuments äkthet och integritet kan bekräftas med PGP genom att dokumentägaren signerar dokumentet med sin privata nyckel och mottagaren av dokumentet verifierar det med ägarens publika nyckel.
- Signering av programvara: Precis som vid dokumentsignering säkerställer programvarusignering att källan till ett program är legitim och att koden inte har manipulerats, vilket bidrar till att skydda mot skadlig kod.
Utmaningar och begränsningar med PGP
Tyvärr tenderar GnuPG och andra kostnadsfria PGP-program att vara kommandoradsorienterade och inte användarvänliga. Det finns visserligen plugins för e-postklienter och webbläsare som gör PGP enklare att använda, men om man inte helt förstår hur PGP fungerar kan det leda till felkonfigurationer som äventyrar säkerheten.
PGP-nyckelhantering är även ett problem: du måste kunna upprätthålla både integriteten hos din privata nyckel (det vill säga skydda den från korruption eller förlust) och dess säkerhet (om någon annan får tag i den kan de utge sig för att vara du och dekryptera dina meddelanden). Du måste även hantera de publika nycklarna till dina kontakter, se till att de överförs och lagras på ett säkert sätt så att de inte kan manipuleras och se till att du inte tappar bort dem. Du måste även säkra din privata nyckel med en stark lösenfras (och aldrig glömma den!).
Om du krypterar dina data med PGP riskerar du även att förlora data om du förlorar nycklarna som används för att kryptera dem. Det är viktigt att göra regelbundna säkerhetskopior för att säkerställa att dina viktiga data inte är i fara på grund av maskinvarufel, stöld, cybersäkerhetsincidenter eller katastrofer.
PGP är ett viktigt verktyg för att säkra data i vila
PGP är en viktig del av datasekretess och datasäkerhet, särskilt när man hanterar användardata som omfattas av sekretessbestämmelser som GDPR, CCPA och HIPAA. Att kryptera och säkra e-post och datafiler är en del av ditt ansvar för att skydda denna information, liksom att säkerställa att din IT-infrastruktur och dina endpoints är skyddade mot intrång, manipulering och avbrott.
